Präktigt värre

Nu har jag sett hur det blev i Arbetarbladet. Ylva skriver väldigt fint, och det var fina bilder, men jag är definitivt inte så där flitig som det kan verka där. Jag har inte gjort alla de där sakerna i år, och absolut inte alla de där sakerna på en enda gång samma år. Jag jobbar ganska mycket, och mitt jobb är ganska uppslukande, och ibland hinner jag inte med städningen hemma riktigt och så där. Jag vill bara få fram att det inte är meningen att stressa upp andra utan budskapet är: man gör vad man hinner och har lust med, och det får räcka. Jag har blivit en stor anhängare av "good-enough"-tänkandet. Ett fläckfritt hem var möjligt när det fanns hemmafruar, och är möjligt nu om man har råd med städhjälp, men vi andra får helt enkelt finna oss i att vi inte hinner med allt. Särskilt inte när man har småbarn.