Vi har ju ett stort, platsbyggt kök från fyrtiotalet vilket är otroligt praktiskt och funktionellt. När vi köpte huset var luckorna bajsbruna, ett dåd som tveklöst hade ägt rum under tidigt sjuttiotal. Jag målade om alla luckor i vaniljgult. Det var ett riktigt hästjobb. Målade också om väggarna från dasspapperssmutsigt till ljusgrått. Tyckte det blev rätt fint. Sedan har jag fått höra tusentals gånger hur djärv jag var som vågade måla köket i ljusblått och limegrönt! Jag fattar ingenting. Jag tycker fortfarande det är vaniljgult och ljusgrått. Jag misstänker starkt att färgupplevelser är subjektiva.Nu har det gått ett antal år, färgen börjar bli litet sliten och jag har tröttnat på det gula. Nu går jag i startgroparna för att måla om alla luckor i krämvitt, eller gräddvitt om man så önskar. Skall försöka gneta på med det under våren.
Jag har också hittat en gammal köksbänk ute i uthuset som kan bli en utmärkt ny köksö. Den är ball, men den måste skrapas och målas om. Man kan sätta in överblivna skåpluckor i den, och det har ju vi, ett helt gång ute på vinden. Skåpluckorna målas då naturligtvis i samma krämvita färg som resten av köket. En ny sockel måste nog snickras, men det kanske man kan få sin make att göra, med en lagom blandning av lockrop och hot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar